Jag och spikmattan..

..har lagt oss och ska spendera natt nr 3 på Hotell Kramm i Kramfors.
Det har varit bra Ångermanland-dagar och efter kvällens
föreställning fick vi till och med stående ovationer, härlig publik
här i Kramfors. Och trevligt nattsudd och Rederietprat med Carina,
Johannes och Marianne. Men nu är det time to sleep, som man säger på
utrikiska.

Jag önskar dock att jag var hemma i Sthlm nu. Där ligger nämligen
min soldat och sover, i våran säng. Han landade innan landets
flygplatser stängde igen och befinner sig nu inte hav och mark i från
mig, bara ett 50-tal mil.. Så nära men ändå så långt bort.

Och jag längtar nästan sönder. Om 2 dagar är det no more spikmatta..