Bernardas Hus

Det blev en kulturell afton igår. Mitt allra första besök till någon av Dramatens scener blev för att se Bernardas Hus. Fantastiska skådespelarinsatser och stundvis väldigt svart och tung teater, men också på gränsen till komiskt då och då när Bernarda hade någon utläggning om hur kvinnor ska vara. Sjukt, och komiskt, långt i från våra värderingar idag. Anita Wall, som den skvallerbenägna men dock omsorgsfulla husan, var min favorit. Gillade hennes rolltolkning och fick en liten nostalgitripp av att höra hennes röst. Fröken Wall har nämligen pratat in en del sagoband som jag lyssnade på när jag var liten. Kassettband, det var grejer det!