tisdag 23 november 2010

Kristina och jag (eller: lika som bär)

Hemma i dunkelt ljus framför spegeln tänker jag att det inte är så farligt. Utväxten syns ju inte jättemycket och färgen ser fortfarande ok ut. Topparna är något slitna men inte så farligt.

Sen sätter jag mig i frisörstolen och inser att jag förvandlats till Kristina Lugn. Salongens obarmhärtiga ljus framhäver mitt barr på allra bästa sätt och utväxten löper likt autoban över hjässan.

En frisör går förbi och tittar åt mitt håll "Det där behövs..". Jag nickar, ler lite och gör V-tecknet under den svarta kappan.

Rock'n'roll!

Inga kommentarer: