Nu regnar det i Gävle. Ganska skönt tycker jag som valt att viga min måndag till all sorts verksamhet inom organisation, rensning och packning. På lördag är det avfärd mot Öland. Redan nu har jag börjat packa. Kors i hela jävla taket. Betyder detta att jag har mognat och blivit en mer vuxen och organiserad person?! Är det mina 25 år på nacken som gör att jag helt plötsligt planerar så här långt i förväg och visar en aning framförhållning när det gäller packning?? Ja, inte vet jag. Men jag är lika chockad som ni som träffat mig i en packningsprocess tidigare. Hur är det möjligt?! Nu tänker ni kanske att jag förändrats något enormt och kan effektivisera och strukturera under packningens gång. Ha, inte det inte. Jag tycker att min saknad av tidsoptimism får räcka. Som vanligt sprider jag ett kaos omkring mig. Jag liknar det med när en färggrann tavla målas.. En massa färger över hela duken som flyter in i varandra och lever tillsammans i vacker symbios. Ja, Ungefär så! Fast med en massa saker istället.. och kanske utan den vackra symbiosen.. Jag, lika som konstnären, behöver tid att skapa. Han/hon: sin tavla, och jag: min packning. Svårare än så är det inte. Men, som alltid, när tavlan är färdigmålad och packningen är klar.. råder ett stilla lugn över nejden.. Snart, alldeles snart, är vi där..
OBS: Bilderna är inte arrangerade. Ren och skär sanning. Tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar