lördag 16 februari 2008

EFTERTÄNKSAMHET..

I dag när mamma mötte upp mig vid tåget i Gävle 9.30 och vi hade satt oss i bilen, säger hon att min lillebror ligger på sjukhus. Jag hinner få tusentals tankar i huvudet, börja gråta och få panik innan hon - 2 sekunder senare - förklarar vidare. I går var lillebror på 20-års fest och grabbgänget som han partade med skulle bege sig ut på krogen. Festen var en bit utanför stan och det var 1,5 km till busshållplatsen. Kompisarna springer i förväg, medans han knyter skorna och springer en bit efter. Kompisarna kommer till busshållplatsen och hoppar på bussen, utan att vänta in lillebror som inte hunnit fram. Varför hann han inte fram? Jo, för han halkade på vägen, slog huvudet i marken och låg avsvimmad i ett dike in the middle of nowhere. Hur länge han låg där i minusgraderna är det ingen som vet. Men änglavakt, det hade han. Evigt tacksamma är vi för det paret som hittade honom och ringde 112. Det blev ambulansfärd, skallröntgen och övernattning på sjukhus. Han hade piggnat till där runt 2-tiden i natt och ringde hem. Ingen vaknade av telefonerna och pappa, som aldrig brukar stänga av mobilen med gjorde det just i natt, fick lyssna av ett inspelat meddelande från lillebror i morse. Vi ringde sjukhuset och fick information om att lillebror hade hjärnskakning och låg och sov som en stock, men att det inte var värre än så. TUR! Vi vet inte vilka som hittade honom i diket i natt, men dom räddade nog min lillebrors liv. Obehagligt och skrämmande på alla sätt och vis. Får panik av tanken av hur illa det kunde ha gått.. Jag, mamma och pappa spenderade hela eftermiddagen på sjukhuset med lillebror. Han var skärrad och lite mörbultad, men i övrigt mådde han bra. Vi skämtade om den fantastiska sjukhusinredningen och åt skorpor.

Hur ofta lurar vi döden egentligen? Hur ofta handlar det om hundradelar om vi ska dö eller leva vidare..? Hade ingen hittat lillebror i natt hade den här dagen kunnat bli den värsta i mitt liv. Men nu har jag haft en mysig kväll med pappa och lillebror och mår jättebra istället..! Såna här tillfällen får en att tänka till. Och man inser hur liten marginal det kan handla om..

Chipsen är uppätna och melodifestivalen är slut. En mätt lillebror somnade för nån timme sen. Ska titta till honom lite nu.. Klappa lite på honom, min fina fina lillebror..

1 kommentar:

Anonym sa...

HJälpaligen! Hälsa lillebror att ta på sig broddar nästa gång han ska springa på isen. Vilken himla tur att det gick bra! Massa kram!