Hon är alltid med mig..

..den där Marit. Om inte rent fysiskt så i tanken. Ofta befinner vi oss i olika städer och i olika bubblor, men mer än ett telefonsamtal bort är hon aldrig. I går morse när jag var trött och lite stressad satt hon där på väggen vid Borlänge station och log mot mig när jag flängde förbi.

Då stannade jag till, log tillbaka och fick faktiskt lite extra energi.

Tack för det bästa Eriksson!:)