Hatten av för alla ensamstående småbarnsföräldrar! Det är inte det lättaste må jag säga.
I torsdags for vi till Bästrikland och att packa ihop allt samt att få in väskor, vagn, babysitter, påsar, blöjpaket etc i bilen med plutten hängandes i bärselen var ingen picknick. Snarare en komedi.
Just nu tar vi skydd från regnet (och försöker torka upp) i bilen på en parkering i Gävletown. Som tur är går det ingen nöd på oss och snart får vi lunch i Sjögräs stuga. Ska bara torka lite först..
Nu har dock regnet lämnat Gävlebukten så vi snörar på dojor, tar plats i vagnen och out we go on a prommis.
Svengelska (och regnuppehåll) is the shit! :)
Bebis gjorde som mamma sa.
Så kommer det alltid vara. Väl?
Det har gått 10 veckor sen han kom. 10 helt fantastiskt ljuvliga, roliga och kärleksfulla veckor som inte kan beskrivas med ord, eller bloggas ikapp.
Men här kommer ett litet inlägg från Fröken Larsson som numera även är Mamma Larsson och som faktiskt tänkt försöka ta upp bloggandet igen.
Så hej hopp på er, nu är jag här igen. Ni kan vara lugna, allt är i stort sett som vanlig. Och helt förändrat. Jag och min lilla familj flänger fortfarande, vi har flera projekt på gång, vi packar fortfarande på tok för mycket och äter frukost flera gånger om dagen. Den stora skillnaden heter Gottfrid och gör oss lyckligare än någonsin och sätter guldkant på allt. Precis allt.
Mer om det nygamla livet som mamma on the go kommer sen. Nu är det dags för blöjbyte. Hepp!
Och ja, jag packar fortfarande i påsar trots att jag nu är mamma och allt. :)
TACK för alla lyckönskningar, hälsningar och sms. Det värmer så otroligt mycket!
PUSS!
De två senaste veckorna lika så. Något annorlunda veckor innehållande mycket mys, väldigt mycket packa lådor, flytta, packa upp lådor, fixa och förbereda har passerat. Ju fler dagar som går nu desto overkligare känns det att gå runt med den här stora magen. Och att den snart är borta. (eller ja..borta och borta.. den kommer finnas kvar i en något sladdrigare form ett tag till Im afraid..) :)
För två veckor sedan upplevde jag och min kille en mycket konstig grej i och med att vår lilla plutt inte vill vända sig rätt utan sitter bekvämt med rumpan neråt trots vändningsförsök och allt. Vi har fick ett datum, datumet med stort D. För två veckor sedan fick vi alltså datumet då vi blir föräldrar nerskrivet på ett litet kort. Surreal big time!
Vi vet vilken dag vår plutt kommer ut och det känns galet. Resfeberliknande känslor börjar komma och vi försöker förstå läget, det går sådär. Vi gör vårt bästa här hemma och förbereder oss, laddar upp, räknar ner och väntar som bara den just nu. Snart är det dags..
Men vi spelar bra musik och är på gott humör min kille och jag. Imorgon flyttar vi. ÄNTLIGEN och inte en dag för sent!
Och nej, jag ska inte lyfta något. Vi har kallat in flytthjälp. Jag ska peka med hela handen och koka kaffe. Typ.
Imorgon blir en bra dag! :)
..har jobbat i Sthlm idag. Han är sin dotter upp i dan och flänger rätt mycket han också (dock håller ju jag mig mest på stadens caféer just nu men ändå!). 
Runt 5-snåret brukar jag vakna av värkpirr i benen och då är högläge en fiffig lösning. Så jag kravlar mig över Daniel i sängen så smidigt jag bara kan (inte alls med andra ord) och bäddar ner mig på soffan med 40 kuddar istället. Inte lika mysigt men himmelriket för ben och fötter tillhörande en fröken i 9:e månaden.
Nä hörni. Om man skulle försöka sova lite till kanske.
Goooonatt!!
Är det bara i min bubbla till värld det är baby boom eller märker ni också av det? (vet ju att i alla fall minst fyra av mina bloggläsande vänner har bebisar på g..!)
The more the merrier! :)
Jag kollade såklart i en sån idag, hittade den här bilden på Christine Meltzer.
Hon är söt, cool och rolig tycker jag. Men undrar om hon med mening försöker se lite smått galen ut på bild. Jag tycker nämligen att hon ofta gör det. Som att hon försöker få till lite sug eller bus i blicken men att det inte riktigt funkar liksom.
Bara en liten iakttagelse från en fejkrödtott utan utväxt och kluvna toppar som tydligen inte har nåt bättre för sig än att blogga om Meltzers crazy photo face.
Nä, om man skulle ta och flyttpacka och göra lite nytta istället..
Kristina Lugn-frillan är snart ett minne blott. Igen.
Ska man vara fejkrödtott gäller det att hålla efter, vilket jag inte riktigt gör så ofta som jag borde. Och jag kommer nog knappast bli bättre på't framöver.
Dags att bli brunett igen kanske..?
Eller go blond (läs: gul) som jag var i 2,5 vecka första året på gymnasiet efter en mycket misslyckad hemmafärgning..?
Ni som såg mig då håller nog med om att det bästa är att köra på brunett i så fall.. :)
Japp. Det var mina världsviktiga tankar från frisörstolen. Hepp!
Nu ska det andas och kniptränas för fullt.
Hepp!
Lite dragigt och småkallt, men krabaten därinne ska väl härdas. Det ska ju tydligen bli en skidåkare enligt pappa to be.
Vasaloppet 2029 it is!
Visst ser jag hyfsat pigg och fräsch ut trots den sena timmen?
Det var nog all ginger beer och framför allt Herr Lindströms eminenta låt-intro-tävling som höll mig igång. Behöver jag nämna att mitt lag vann? :)
Fantastiskt trevligt att träffa det fina Ljust & Fräscht-gänget igen. Men nu ska det bli gött att komma hem till sängen och mannen i mitt liv.
Hepp!
Men nu drar jag vidare på party på Berns, yeeeaaah!
(Affirmerar för fulla muggar: Jag är pigg, jag är pigg, jag ÄR pigg!)
Tack Britt-Marill & Keba för trevligt häng i er fina lägga!
Precis där jag bor finns en restaurang som gör nästan lika god soppa, särskilt med morotssalladen till. Så vi äter där rätt ofta, och gärna när Marit (och som idag fröken Sjögräs) är på besök i min del av stan.
Min fredag har med andra ord varit strålande bra. Besök hos barnmorskan, thailunch, stödvila och lite hemmafix.
Nu ska jag träffa söta Anna-Lill och sen gå på fest med Ljust & Fräscht-gänget på Berns. Sen stupar jag i säng, garanterar. Det tar på krafterna att mysa när man är högpreggo!:)
