Camilla, Magnus och katten Rasmus.
Min fina vän Camilla är en person jag träffar allt för sällan. Men
när vi ses är det hur självklart som helst och vi har alltid saker
att prata om, diskutera, analysera, skratta åt och gråta en skvätt
för. Det är en fin och okonstlad vänskap som jag uppskattar otroligt
mycket.
Jag uppskattar också att hon fixade ett ljuvligt bad åt mig igår.
Och den otroliga gästvänligheten såklart. Tack för det min
Millivanilli.
Och ja, för er som undrar så var det Camilla som var ansiktsbytt till
en 1,5-årings kropp tidigare i veckan:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar