

Min starka, varma, vackra, underbara mamma med det största hjärtat.
Jag älskar dig!
Jag börjar sakta men säkert inse att vårturnén är slut och att
sommarens äventyr snart börjar.
Det är bara att knyta på sig skorna och göra det jag gör allra
bäst: Sittdansa och flänga. :)
För en halvtimme sen möttes vi på samma ställe och ett halvår har
plötsligt svischat förbi.
Nu ligger han i badet och jag fixar brunch åt min soldat.
Äntligen är han hemma hos mig. Nu blir det lördagsmys!
Jag som har väldens bästa Gore tex-jacka och gummistövlar hemma. Hur tänkte jag nu?
Amatörmässigt gjort, helt enkelt.
(Men sandhamnsbyxorna är på, snygga va Fredrik?)
Kom igen nu solen, work with me.
Det har varit ett deläventyr med sjukt många turer. Herreguuud, som
en dålig film.
Men nu rullar vi igen. Håll tummarna för oss:)
Vi hann dock inte längre än till Upplandsväsby innan bilen gav oss
en varningssignal.
En okänd man hjälper oss med bilbestyren.
Jag fotograferar. Sen ska jag sticka en kofta till honom som tack för
hjälpen.
Fredrik & Daniel, vi har till och med ett protokoll.:)
Och så har vi solbrillorna under hakan lite sådär coolt.
Kan bara bli bra det här.
Men först frisörbesök och jobbmöte.
Goooomorron!
Idag har jag tagit kontrollen över mitt liv och tackat ja till mig
själv. Ett sådant typ av beslut som man först inte ser för alla
träd. Men sen faller allt på plats och beslutet tas med hjärta,
kropp och själ.
Låter flummigt kanske. Ska förklara mer imorgon.
Nu lägger jag mig och sover i min egen säng och med en lugn känsla i
kroppen.
Stockholm, Im home.
Och ikväll hann jag ta en lååång kvällsprommis med kära Bassan.
Bassan?!
Hon heter inte Bassan egentligen. Hon heter Majsan, eller ja..
Marianne. Min lillebror kunde inte säga varken Marianne eller Majsan
när han var liten, det blev Bassan.. Hänger liksom kvar sådär 17
år senare:)
Vi köpte vårens första glass och stosade genom stan och bland
mösspåtagna studenter.
Imorgon lämnar jag Sundsvall och vårturnén bakom mig. Stockholm, Im
coming home!
Jag vandrar genom Sundsvall mot kontoret vid Sidsjön. Jag är tillbaka där allt började. I januari när det var snökaos och mörkt här repade vi för fullt och jag satt med förproduktionen inför turnén. Nu har hela den toklånga turnén avslutats och jag är här för att knyta ihop säcken.
Känns overkligt att turnén, som fått all min energi under hela våren, nu är över. Och när jag lämnar Sundsvall imorgon har jag stängt dörren till Vårturnén 2010 på riktigt.
Hur konstigt är inte det liksom?
Känns inte som att dom är här av en slump direkt. Vem letar dom
efter måntro? Blir inte ett dugg nyfiken.
Jag traskar på och får väl läsa om polisjakten i tidningen imorgon..
Men 12 timmar, det händer inte i Fröken Larssons liv. Jag kan klara
mig på hälften, och brukar inte ha ro att sova mer än 8 timmar.
Turnéslutspurten med non stop-jobb och 4 timmars sömn per natt gjorde
sitt. Men ändå, 12 timmar!
Att jag dessutom vaknar med den här sköna sneluggen ser jag som en
bonus. Utvilad och snygg i håret på samma gång.
Måndag, nu kör vi!:)
Jag vill bara vara utomhus och andas Norrlandsluft men är samtidigt
trött som en sten och borde sova. Förvirrande minst sagt.
Dagens två sista föreställningar gick bra och nu är den, till synes
oändliga, vårturnén över. Känns overkligt. Lite sorgligt, men mest
skönt.
Jag är lycklig över att få ha jobbat med dessa fantastiska
människor, det har varit en oförglömlig resa på många sätt.
Imorgon flyger vi hem till Stockholm. Sen ska jag avsluta och
sammanställa allt administrativt innan turnén är över på riktigt.
Sen drar förberedelserna igång för mitt nästa projekt:
Böda Sand 2010.
Fläng med!:)
Vi avslutar turnén med en mastodontdag utan dess like imorgon. Lång
resa och dubbla föreställningar väntar.
Men jag är lycklig, glad och varm från hjärteroten och ut i varje
liten fingerspets över att få jobba med detta och med dessa fina,
duktiga och underbara människor. Igår fick jag så enormt fina ord
kastade åt mitt håll att hjärtat svämmade över en smula och
tårarna kom som ett brev på posten.
Jag struntar i att sömntimmar är få och tänker njuta av
morgondagen, och av att få jobba med världens bästa turnégäng en
dag till.
Sista rycket gänget, we can do it!
..din iPhone vid bordet när du går för att beställa. Särskilt inte
när vissa (inga namn) kollegor sitter vid samma bord.
Eller förresten, gört! :)
Och jag har betalat för mina synder. Rätt ska vara rätt.
Nu kör vi igång med vårens sista turnévecka. Boden, Haparanda och
Kiruna, get ready!
5 månaders-Agnes första konsert börjar om 1 timme.
Yeeeeeeeaaaaaaah!
Det är ljus ute, och jag är trött ända in i själen.
Sovdags. Hepp!
"Gooood eftermiddag Piteå!"
Vi befinner oss i Luleå.
Jag gjorde alltså en "Kungen". Och jag har lärt mig att inte prata om
folks resor till Piteå sekunden innan jag ska välkomna en Luleåpublik.
Japp.
Och imorgon flyger vi hem till Estocolmo. Då väntar konsert och att
få sova i sin egen säng. Lovely!