Adventure-helg

Min helg gick helt och fullt i äventyrens tecken. Diverse aktiviteter och sporter provades på och jag briljerade allra mest när det var dags att paddla kajak.



Jag var cool, tuff, fokuserad och väldigt väldigt VÄLDIGT målmedveten.

Jag älskar att sjunga!

Höstens bästa investering: Sånglektioner. Vid tio tillfällen ska Helen coacha mig och min sångteknik. I onsdags körde vi första lektionen. Det är så häftigt att få arbeta med rösten, tänka i nya banor och hitta nya sätt att använda den på. I så många år har jag bara sjungit och sjungit utan att egentligen reflekterat över hur jag gör. Men nu blir det ändring på det.

Helen är en fantastisk sångerska och jag blir inspirerad så fort jag kliver innan för dörren till hennes studio. Det är så extremt roligt och givande att ta lektioner! Att ha någon som petar på en, coachar och påminner om tekniken hela tiden ger så sjukt mycket. Skulle behöva ha med Helen varje gång jag sjunger. Men det blir nog aningen för dyrt, även för en (mentalt sätt)ekonomiskt oberoende tjej som jag..

Ladies room

Den ultimata toaletten finns på Twins i Jönköping. Genialiskt!

Rep med Praesto

Regissör Ströbaek ringde och sjukanmälde sig, så Praesto och Larsson fick klara sig själv på dagens rep som för övrigt hölls i mitt vardagsrum. Vi rasslade igenom manuset och fick en del klarhet i saker och ting. Kändes bra. Det här är, som sagt, en helt ny grej för mig. Jag har aldrig jobbat med nåt liknande tidigare. När man repar in en "vanlig" show har man sina låtar och texter att lära sig. Man har sin inlärningsteknik och vet hur man funkar i den situationen. Det här är HELT annorlunda. Här ska vi jobba med människor som är i trans. Hypnotiserade och verkligen i trans. Hypnotisören (eller trollkarlen, som mina föräldrar fortfarande kallar honom) Praesto har stenkoll på läget och gör allt med imponerande självklarhet. Jag är nyförvärvet. Rookien. Herregud vilken rookie jag är! Men jag lär mig. Och jag tycker om att vara rookien. Det är fantastiskt att få vara rookie! Med risk att låta överdrivet positiv, men det är så grymt roligt att lära sig nya saker! Det ni, är dagens sanning.

Premiär på Rosenlundsteatern/Teater 3, onsdagen den 8:e oktober.

Rhodos 2008-gänget..

..återförenades i sthlm i går. Vi tittade på film från vår galna Rhodosvecka. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Herregud va underbart roligt! Det var en oförglömlig och crazy semester, det kan ingen ta ifrån oss.

Lika som bär?

Det sägs att det finns en viss likhet på Lyckofigurs brunetter. Vad tycker ni?

Elte Carlstam

Lyckofigur fick även en ny manlig medlem. En kombination av Malte och Emil; Elte Carlstam.

Tillan Larsstedt

Showgruppen Lyckofigur har en hel del artister i sitt stall. När man kör show är det ofta i olika konstellationer. Några genomgående teman går dock att finna i denna artistskara. De flesta tjejerna tycks vara type castade, och de flesta killarna är tekniknördar (Läs: Emil och Malte). Denna gång fick jag äran att jobba med Malte, Emil och Tina. Både Malte och Emil hade med sina nya fina iphones. Malte har nu sin andra i ordningen eftersom han tappade sin första i havet i somras, men det är en helt annan historia.

Killarna visade upp diverse funktioner och roliga grejer på sina fantastiska iphones. Den ena bräckte den andra och vice versa. Emil drog nog det längsta strået i "tävlingen" när han tillverkade en helt nya Lyckofigur. Tog en bild på mig och en på Tina. Fixade och trixade, som bara Emil kan och sen var hon där. Låt mig presentera: Tillan Larsstedt.

För övrigt gick showen sjukt bra och det var en grymt trevlig kväll! Tack för det, vänner.

Så gör du en "Malin Larsson" (Läs: att planera tiden fram till tågets avgång helt och fullkomligt katastrofalt)

För att göra en "Malin Larsson" måste du först och främst ha ganska gott om tid till att börja med. Tex en hel lördagsförmiddag. Du tar det lilla lugna och myser runt där i din lägenhet och bara är. Du har koll på tiden (det har du faktiskt!) och känner lugnet till 100%. Sen helt plötsligt tittar du på klockan. Stirrar på klockan, rättare sagt. Tar ett djupt andetag av det panikartade slaget, börjar kallsvettas och blir helt apatisk. Sen säger du högt till dig själv:" Malin Larsson (här säger du ditt eget namn) nu går ditt tåg om 20 minuter. Herreguuuuuud.."



Sen börjar hetsen, stressen och den riktiga paniken. Här får du, om du finner det nödvändigt, dra av en svordom eller två.


Du börjar med att ringa 118118 för att be om numret till Taxi Stockholm. Du har naturligtvis haft detta taxinummer inlagt i mobilen, men råkade radera alla nummer från sim-kortet vid ett svagt ögonblick i somras. När Inger på 118118 svarar pratar du så fort så att du får upprepa dig tre gånger innan Inger förstår vad du säger. Du blir till slut kopplad till Taxi Stockholm som skickar en taxi omgående.


I tre minuter springer du runt i lägenheten och gör mest ingenting vettigt. Men springer runt, det gör du. Sen lyckas du få på dig skorna och springer ut.

Taxin har troligtvis inte kommit ännu. Så du får vänta i nån minut. Här kan du svära också, om det behövs. När taxin kommer ber du chauffören trycka plattan i mattan. Eftersom du vet att inställning är A och O (samt flöde i trafiken) i det här läget, så är du helt säker på att hinna fram i tid.

Fyra minuter innan avgång stannar taxin på Klarabergsviadukten. Eftersom det för tillfället utförs en del byggnationer på T-centralen är rulltrappan ned avstängd och igenbommad. Som av en slump står en proppfull hiss och väntar på dig. Du trycker in dig och din packning, som nätt och jämnt får plats, och far neråt.

Innan hissdörrarna har öppnats helt är du redan på språng. Svetten lackar, du spurtar tvärs igenom t-centralen och flackar med blicken över tavlan för att hitta rätt avgång. Mjölksyran börjar sätta in och du har en liten bit kvar till spår 12. Du hör ljudet av tågmästarens visselpipa och ökar takten i trappan upp mot spåret. Du ser tåget. Och du ser dörrarna åka igen. Du hinner precis fram och rycker tag i handtaget. Dörren vänder och öppnar sig igen.

Du kastar en blick mot tågmästaren, vinkar glatt och kliver på.

GRATTIS. Du har vunnit över tiden och SJ. Och därmed gjorde en "Malin Larsson"*.

*Detta är en verklighetsbaserad historia in i minsta detalj och upplevdes av Malin Larsson lördagen den 20/9-08. För er som vill tävla mot tiden och den egna stresshanteringsförmågan, få upp pulsen samt få en ordentlig adrenalinkick, -testa detta! Är du gravid, under 18 år och/eller får stressutslag bara av att läsa dessa instruktioner bör du helt enkelt låta bli.

Stevie Wonderful

Fredagen den 19:e september 2008. Inte mycket kunde gå fel den här kvällen. Tjejerna och jag laddade upp med Stevie-middag hos fröken Sjögräs. Och jag var lyrisk. Visste redan långt innan Stevie ens klev ut på scenen att det skulle bli fantastiskt. Han kunde ha gjort vad som helst, och jag hade ändå varit eld och lågor.

Okej, hade han sprungit in naken på scenen, skrikit könsord och kastat ut pilgrimsmusslor mot publiken så hade jag funderat.

Men nu gjorde han inte det.

Och allt var bara fantastiskt.

När han blev inledd av sin dotter och satte sig vid pianot kunde jag knappt tro att det var på riktigt. Att jag var där i samma lokal som Stevie Wonder! OFATTBART!! Gaaaaaaaaaaaa!!!

Konserten var underbar. Globen och jag sjöng, dansade och log. Jag förundrades över hur extremt duktig han är. Han är inte direkt purung längre, men hans röst är fortfarande makalöst fantastisk. Det blev en magisk afton och jag njöt av varje sekund. Det var en mycket upprymd och lycklig Larsson som lämnade Globen den kvällen..

Fantastiskt.

Det här kommer jag att leva på länge. Som tur var fotade jag en massa också. Kul att ha kvar, menar jag. Och här har ni den. Den bästa och skarpaste bilden.. Håll till godo.

Trevligt möte med Hallgren

Igår hade jag den stora äran att träffa på blogg-esset Fredrich på Golden. Tyvärr ses vi inte så ofta nu för tiden, så det gjorde mig glad att få se honom där i folkvimlet. Ny och fin ansiktsbehåring hade han skaffat också. Trevligt det. Vi hann catcha up, prata lite samt titta på Marits ST-repotage. Trevligt det med. Trevligt är ordet. Hoppas på att få hänga med herr Hallgren med familj inom en snar framtid. Vore trevligt det.

Golden Hits

För tredje gången på väldigt kort tid besökte jag Golden Hits igår. Jag
drog med mig mitt härliga kontorsgäng från Linqsearch, och kaninen Eriksson serverade oss hela kvällen. Fumlig, som hon är, imponerade hon stort när hon lyckades balansera skålar och tallrikar om vartannat utan att ha sönder eller tappa nånting. Hurra för Marit. DUKTIGT!! I vanlig ordning var hon strålande på scenen. Och i vanlig ordning spritte det i benen på mig. Alltid trevligt att sitta i publiken, men visst blir man väldigt taggad att kliva upp på scenen själv. I morgon får jag stilla mitt showsug på Stora Hotellet i Jönköping. Det blir kul det.

Svarta Malin

Dagens färg: Svart. Jag är tydligen svartklädd från örhängen till strumpor, från topp till tå. Detta trots att jag varken bär sorg eller har en försenad tonårs-svår-period. Men det har nog aldrig någonsin hänt tror jag. Att jag är helt svart. Får mig osökt att tänka på den gamla Povel Ramel dängan vi alla känner till:


SVARTA MALIN

Svarta Malin! Svarta Malin!


Salmonellahavets fasa!


Gör detsamma vart man stävar,


alla stönar, alla bävar


Svarta Malin! Svarta Malin!


Svarta Malin! Svarta Malin..







Nu kan ni fortsätta er torsdag med denna extremt viktiga och matnyttiga information i ryggsäcken. Tack och bock från Salmonellahavets fasa.

The Dahlbergs

Fick lite dåligt samvete nu.. Att brudgummen själv, Magnus, inte fick stoltera på bild med sin brud. Jag och bruden, men inte brudgummen och bruden. Nepp, det går inte för sig. Så, här har ni dom. Paret Dahlberg. Ljuvligt vackra, och underbart lyckliga.

Berglund goes Dahlberg

Camilla är den första av mina vänner att gifta sig. Hon var vacker som en dröm den där junidagen och det var fantastiskt att få närvara vid bröllopet. Fantastiskt är också att vi nuförtiden bor i samma land och stad och kan ses när vi vill. Förra veckan hade hon mf (makefritt) och fru Dahlberg och fröken Larsson hann med en välbehövlig uppdateringskväll. Underbart det.

Jag är ekonomiskt oberoende..

..eller hmm..nja.. rent mentalt i alla fall.

HypnoComedy

För er som missat det, så har jag ett väldigt spännande extrajobb i höst. Det är Ströbaek som agerat arbetsförmedlare och som även regisserar spektaklet. Det här är en galet häftig grej och inom ett område där jag aldrig nånsin satt min fot tidigare. Lite skrämmande, men riktigt spännande. Jag kommer att vara hypnotisören (eller trollkarlen, som mina föräldrar kallar honom) Fredrik Praestos assistent i hans HypnoComedy-föreställning, som har premiär den 8:e oktober på Rosenlundsteatern/Teater 3. Igår repade vi för första gången, kändes jättebra. Det här kommer att bli något utöver det vanliga, kan jag lova. Läs mer här.

Dresscode

Jag och min kära kollega Georg klädde oss lika dant idag. Roligt, tycker jag och konstaterar att jag är rätt lättroad.

Trots fullspäckat schema..

...finns det alltid tid för en lunch...

..och myskväll framför tv:n med underbara vänner. Glöm aldrig det.

Nu har hon flyttat in!

Min älskade och obiologiska brorsa har flyttat in hos mig nu. Efter att ha umgåtts 24/7 och bott tillsammans på 7 kvadrat hela sommaren, har vi nu 88 härliga kvadrat att dela på. Hon är min 3:e flat mate på 1 års tid och jag är överlycklig att det är just hon, min fina brorsa, som flyttat in hos mig. Det är precis här jag vill vara nu. Jag vill bo med en fantastisk vän i en lägenhet i Sthlm. Allt är precis som det ska vara, och jag är lycklig. Med detta vill jag säga; Välkommen till Stockholm, underbara Brorsan.

Kan jag få ett nyp?

Om någon har missat denna lilla detalj, så tar vi det igen..

Jag ska se:

STEVIE "THE ONE AND ONLY" WONDER!!

Jag får ont i magen och vill bara göra hundratals kullerbyttor och skrika rätt ut. Jag är så otroligt lycklig över att jag ska få se denna magiska människa. Live. På riktigt. I verkligheten!

Sååå många timmar har jag lyssnat på Stevies ljuvliga musik där hemma på min kammare, och drömt om att se honom live in concert. Och den 19:e händer det på riktigt!

Han kommer att sitta där vid sitt piano på scenen och jag kommer att sitta ett stenkast därifrån, och se honom på riktigt. Han kommer mest troligt inte att se mig, men HERRE MIN JE va jag kommer att se honom. Och höra honom framför allt. Kanske verkar det som att jag överdriver mina känslor gentemot Mr Wonder. Men nej, det gör jag inte. Jag älskar honom. Jag avgudar Stevie Wonder. Skulle han be mig hoppa från ett hus eller donera en lunga så skulle jag göra det direkt. Det här är en historisk händelse och jag kan inte fatta att det är sant. (Jag kan ju vara lite trög ibland)

HERREGUUUUUD. Somebody pinch me.

Världshistoriens Bästa Present

I går fick jag äran att fira min kära Hagström på hennes födelsedag. Som jag har väntat på denna dag! För två veckor sen kom jag över en av de bästa födelsedagspresenterna någonsin. I världshistorien, minst! Mer perfekt present går nog inte att hitta. Kanske bör tillägga att presenten även är till mig själv (ego-present). Alltså, i två veckor har jag hållit detta hemligt. Eller ja, nästan. När jag pratade med födelsedagsbarnet för några dagar sen kunde jag inte hålla mig. Det gick bara inte. Jag var tvungen att skrika rakt ut, hoppa upp och ner en stund och sen med andan i halsen tala om att jag hittat den ultimata presenten till henne. Sen har jag väntat.. och längtat.
Och igår var alltså dagen då jag fick överlämna the gift från mig och fabulösa Frida. Vi hann inte mer än sätta oss ner på restaurangen innan jag kastade presenten över henne. Läs på kortet, läs på kortet, LÄS PÅ KORTET, öppna, öppna, ÖPPNAAAAAAAAAHHHHH!

Sen kramades vi länge och väl i hysteriskt lyckorus, och samförstånd över hur extremt bra denna present är. Och nu, ÄNTLIGEN, får jag basunera ut att jag - Malin Katarina Charlotta Larsson - ska se STEVIE WONDER den 19:e september!!!



GAAAAAAAAAAAAAAiiiiiiiiiiiiiiiii!!!!!!!!!!!


Höga av glädje snurrade vi bort till Golden Hits där Hagströms 27-års dag avslutades med sprakande drinkar och där strålande Eriksson stod på scenen. Nu längtar vi till den 19:e, då världshistoriens bästa present ska upplevas.

Nu. Precis nu.

Nu. Efter snart två veckor av verklighet ála tidiga morgnar och kontorsdagar börjar jag och mitt karuselliv komma i nån slags balans. Har packat upp och flyttat tillbaka in i min lägenhet, svettats som en idiot på SATS och fått stresskänningar i t-banans morgonrusning. Stockholm stad, jag är tillbaka! Dock är jag fortfarande ständigt på väg nånstans och håller högsta tempo, som alltid, men har nog landat lite i alla fall. Jag har förstått att sommaren är över (det går inte att lura mig inte) och siktet är nu inställt på nya trivsamma mål. Så nu kör jag. Herregud, va jag ska köra nu. Hösten 2008 kommer att bli helt fantastisk, finns inga tvivel. Nu.